»Svenska fåglar« och bröderna von Wright


Var kommer alla dessa underbart vackra motiv från? Dessa fantastiska illustrationer återfinns i ett snart 200 år gammalt verk bestående av 10 häften med titeln »Svenska foglar«. Eller som i hela sin tidstypiskt omfångsrika och beskrivande form är »Svenska foglar, efter naturen och på sten ritade.« Idag finns inte mer än ett tiotal original kvar, vilket gör att samlingen, när de väl dyker upp, säljs för hundratusentals kronor på auktionsverken.

Verket skapades av tre bröder. De var alla ornitologer, forskare, naturvetenskapliga illustratörer och konstnärer från Haminanlax nära Kuopio i Finland. Verket finansierades av greve Nils Bonde under 1820-talet och blev klart först tio år senare, 1838.

Det trycktes inte i mer än hundra exemplar. Den bestod av 184 handkolorerade motiv. Någon textdel fanns inte i originalutgåvan, utan tillkom i den mer spridda utgåvan från i början av 1900-talet.

Magnus von Wright
Vid sidan om studierna vid Konstakademien i Stockholm, livnärde han sig på att göra illustrationer till naturvetenskapliga trycksaker. Bland annat denna fantastiska bok. Han ställde även ut sina konstverk i guache, med djurmotiv, på Konstakademiens utställning i Stockholm 1829.

Trots sina konstnärliga och hantverksmässiga yrkesframgångar, var han tvungen att 1829, flytta tillbaks till Helsingfors. Där gjorde han först karriär på lantmäteriet, sedan som preparator på ett zoologiskt museum. Men hans produktion minskade inte. Tvärtom, han medverkade i ett flertal utställningar i Sverige och Europa med sina djurmotiv. Magnus von Wright producerade också landskapsteckningar i blyerts och enstaka stilleben, porträtt och etsningar.

Han var en banbrytande konstnär och hans verk är fortfarande mycket uppskattade och högt värderade.

Wilhelm von Wright
På uppdrag av sin storebror Magnus kom Wilhelm vid 18 års ålder till Sverige för att hjälpa till vid framställandet av detta vackra verk. von Wright erövrade sig snart ett berömt namn såsom djurtecknare och var anställd som tecknare vid Vetenskapsakademien. Förutom teckningarna han utförde för Vetenskapsakademien svarade han även för graveringen och litograferingen av akademiens illustrationer. Wilhelm von Wright var huvudsakligen autodidakt men fick en viss utbildning i gravyr av Fredrik Boije och en viss vägledning i teckning av sin bror Magnus samt oljemålning från brodern Ferdinand.

Han illustrerade många böcker och tidskrifter med fokus på vetenskapliga bilder av djur och natur, men flera av von Wrights teckningar av fjärilar och fossila teckningar kom aldrig i tryck och finns endast som originalteckningar. Han ägnade sig även åt fritt måleri med huvudsakligen djurbilder stilleben och porträtt

Han medverkade i Konstakademiens utställningar under många år med målningar av fåglar, fiskar och däggdjur utförda i gouache, olja eller akvarell. Han egendom Marieberg som idag är ett hembygdsmuseum bevaras hans arbetsrum i så gott som oförändrat skick.

Ferdinand von Wright
Ferdinand von Wright medverkade inte direkt i skapandet av »Svenska foglar«. Men det är ändå värd att nämna i samband med sina äldre bröder.

Han begav sig 1837 till sina bröder i Sverige och stannade där till 1844, främst sysselsatt med att måla lägre djur och växter för naturvetenskapliga ändamål. Liksom sina bröder var han nästan autodidakt bortsett från viss handledning från sin bror och avbrutna studier i Konstakademiens principskola i Stockholm. Han vistades en tid vid Kristinebergs zoologiska station i Bohuslän där han utförde illustrationer av blötdjur för professor Sven Lovéns räkning och han utförde ett flertal växtillustrationer till Peter Fredrik Wahlbergs publicerade »Svensk botanik IV–IX«.

Hans fågelbilder är förträffliga zoologiska planscher. Han var den konstnärligt mest betydande av de tre bröderna. Det är livfull karakteristik i hans fåglar. Anordningen är pittoresk, djur och landskap sammansmälter till en hel bild ur naturen. Av hans många bilder kan nämnas kungs- och havsörnar från olika år, »Berguv, som slår ned på en hare« (1860), »Skator kring en död tjäderhöna« (1867), »Lantlig idyll« 1875 och »Stridande tjädertuppar« (1886), alla jämte några finländska landskap i Finska konstföreningens galleri. Förutom djurbilder består hans konst av stadsutsikter och herrgårdsinteriörer, stilleben, landskap och porträtt.